Medmänsklighet i fokus för Falköpings kommun
Det sägs att de som inte minns sin historia är dömda att återuppleva den. I skenet av detta har demokratins utveckling, likt tidigare i historien, återigen kommit att bli en allt mer vital fråga uppe för diskussion. I en tid där antidemokratiska krafter vinner mark runtom i världen, är demokratins sårbarhet någonting som ofta blottas i olika sammanhang och som i sin tur riskerar att urholka våra mänskliga rättigheter. Sverige är i detta inget undantag. Utmaningarna i det svenska samhället är flera och demokratin som ett verktyg i att säkra medborgerliga rättigheter fungerar varken friktionsfritt eller är något som bör tas för givet. Just därför har frågan om mänskliga rättigheter och demokratiutveckling i de svenska kommunerna växt sig allt starkare under senare år.
I skenet av detta, har vikten av demokrati- och utvecklingsarbete blivit allt mer framträdande för Falköpings kommun. Det är ett arbete som kommunen ifråga idag arbetar aktivt med, och vilka nu tar täten som Raoul Wallenberg Academys första mottagare av priset “Årets medmänskliga kommun”.
– Falköpings kommun arbetar för att ytterst värna demokratin, alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare, där invånare känner delaktighet och inflytande, berättar kommundirektör Katarina Andersson.
Motiveringen till Falköpings kommuns utmärkelse som 2018:års medmänskliga kommun grundar sig i deras stora engagemang och förmåga att bygga ett inkluderande samhälle med fokus på barn och unga. Raoul Wallenberg Academy beskriver hur Falköpings kommun är en kommun som kännetecknas av öppenhet och en vilja till dialog med de som bor och verkar där. Exempelvis arbetar kommunen aktivt med medborgardialog och invånarinflytande, och har likaså uppmärksammats för detta från andra håll. Bernard Le Roux, anställd på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och specialist i dialoger inom komplexa konflikter, menar att Falköpings kommun är unika i Sverige vad det gäller deras tydliga styrning utifrån värderingar och relationsbygge i ett målmedvetet och långsiktigt perspektiv. Roux har tidigare arbetat för SKL i Colombia bland andra, men arbetar numera som sakkunning för SKL och gentemot Falköpings kommun i hur de kan utveckla nya sätt att föra dialoger.
Catharina Ungh, kommunstrateg för Falköpings kommun, förklarar vidare hur utmärkelsen har såväl inneburit en stor del uppmuntran för ett gott arbete, men likaså förpliktigar för en fortsatt utveckling framåt. Viljeriktningen är att utveckla samhället och kommunen ännu mer med människor, och inte för desamma. Det vill säga, samma konstaterande som även Katarina Andersson, uttryckte i samband med tillkännagivandet av kommunens mottagande av utmärkelsen:
– Varje dag är vi alla med och förändrar världen och det är stort.
Det handlar alltså i stort om dialoger mellan alla samhällsaktörer och resultatet av ett tydligt strategiskt arbete. Vad det gäller just det strategiska arbetet, instämmer även ett flertal forskare i de valda metoder som Falköpings kommun har tillämpat. Det vill säga, i att framgång skapas i det lokala sammanhanget och tillsammans med medborgarna. Bland andra har Kennert Orlenius, filosofie doktor i pedagogik och forskare, uttryckt hur Falköping kommun är unika i sitt sätt att organisera sig. Han har under de senaste tre åren följeforskat i kommunens arbete, och kommer i sin forskning fram till att styrkan i att gå från ord till handling inom kommunen har växt fram genom förtroendet att få skapa ett lärande under processens gång. Det vill säga att Falköpings kommun har vågat att prova nytt, lära, ta gemensamt ansvar och tänka uthållighet. Ungh instämmer med Orlenius i det;
– Kommunen har tagit ut riktningen mot en tillitsbaserad styrning med fokus på ledarskap, medarbetarskap, kultur och värderingar som kombineras med mål- och resultatstyrning. I grunden handlar det om relationer, interaktionen mellan oss människor, att möta och bemöta, tro på människor och tro på möjligheter. Den där förmågan att både i det lilla och det stora ha närvaro i stunden, se sina medmänniskor och visa omsorg. Den formen av värdeskapande formas tillsammans, och i detta byggs och stärks kulturen.
Avslutningsvis kvarstår en väldigt viktig effekt av vad utmärkelsen inneburit för Falköpings kommun. För bortsett från den positiva uppmärksamheten det har genererat för kommunen, lokalt såväl som globalt, och ansvaret i att fortsätta arbetet framåt, har det också väckt en viktig debatt om medmänsklighet. Debatten har i sin tur lett till ett ökat fokus på området ifråga, och Ungh vittnar om hur det även har hjälpt flera att se på deras egen kommun med andra ögon och likväl gett många en insikt i all den goda kraft som finns lokalt.
Det kan därmed konstateras att Sveriges första medmänskliga kommun har fått en hel del betydelsefulla erfarenheter och lärdomar till följd av utmärkelsen. På frågan om hur andra kommuner kan arbeta med medmänsklighet, avslutar Ungh med vikten av att sprida goda exempel i vad just värdet i medmänsklighet innebär i praktiken. Just det blir också väldigt framträdande i samma stund som det uttrycks, att Falköpings kommun har inte verkat i ett isolerat vakuum. Likt beskrivet tidigare, pågår det ett aktivt utvecklingsarbete för demokrati och mänskliga rättigheter även i många andra kommuner i Sverige. För precis som de goda exemplen ska spridas, ska också den medmänskliga fanan vandra vidare. Falköpings kommun var de första att motta utmärkelsen ifråga från Raoul Wallenberg Academy, men är långt ifrån den sista.
Kanske tycker du att just din kommun borde lyftas för sina insatser för medmänsklighet. I sådana fall, tveka då inte att föreslå dem i vår förslagsprocess så kanske just de blir nästa års mottagare av utmärkelsen. Förslagsperioden är nu öppnad och sker HÄR.