”Socialt entreprenörskap borde ha en given plats i skolans värld”

Går det att beskriva varför socialt entreprenörskap borde ha en given plats i skolans värld? Jag har blivit ombedd att skriva om hur vi jobbar med socialt entreprenörskap på min skola och jag undrar hur ska jag sätta ord på relationer, mod, civilkurage, förväntningar och misslyckanden. För att inte tala om allt som sker däremellan. Jag inser att de som sitter inne med de bästa svaren är mina elever. De är mästare på att förklara komplicerade processer på ett enkelt sätt, så jag vänder mig till dem och ställer tusen frågor. Hur jobbar vi med socialt entreprenörskap? Vad är socialt entreprenörskap för er? Vilka färdigheter och förmågor tycker ni att en social entreprenör behöver?

Innan jag avslöjar mina kloka elevers svar ska jag berätta en liten historia från mitt klassrum. För ett år sedan höll jag en föreläsning om nationalism. En elev räckte upp handen och började berätta om hans erfarenheter av den dagliga rasism han och hans kompisar utsätts för. Känslan av utanförskap, annorlundaskap, ignorans och besvikelse. Det blev knäpptyst i klassrummet, alla lyssnade spänt. Några nickade igenkännande och vi var flera som hade tårar i ögonen. Hur går vi vidare härifrån? tänkte jag med en brännande känsla av maktlöshet. “Vad kan du göra åt det?” frågade jag. “Vad kan vi tillsammans göra åt det?” Så småningom blev det en film där ungdomar berättar om sina erfarenheter av rasism, om sina känslor av att människor blundar, tittar bort och sviker. Elevernas film har fått stor spridning och har i skrivande stund setts av tusentals personer. Jag är övertygad om att detta är början på ett socialt entreprenörskap. En ungdom som blir hörd och uppmuntras av sin omgivning vågar tro på sina idéer och vågar omsätta dem till något mer. Känslan av att kunna påverka och förändra ger mersmak.

Elevernas svar på mina tusen frågor om hur vi jobbar med socialt entreprenörskap kan sammanfattas på följande sätt: det är en kombination av “koll på läget”, praktiska färdigheter och övning. Det verkar ju enkelt – som sagt, de är mästare på att bryta ner stora processer i mindre beståndsdelar.

Mitt lärartips till dig som vill jobba med socialt entreprenörskap i skolan är att ställa tusen frågor till dina elever. Vad intresserar dig? Vad tycker du är schysst? Vad tycker du är orättvist? Vad gör dig glad? Vad gör dig arg? Vad saknar du i samhället? Vad skulle du vilja förändra? Dina frågor kan få eleverna att börja navigera och komma underfund med vad som är viktigt för dem. Lägg till kunskap om samhället, världen och organisationer och drilla dem i retorik och kommunikation så lovar jag att det händer något.

Skolan har oändliga möjligheter att utveckla elevernas förutsättningar att bli sociala entreprenörer om vi vågar ställa frågor, visar intresse och driver på när eleverna kommer underfund med vad de brinner för. En potentiell social entreprenör behöver erfarenhet av att få testa idéer som både lyckas och misslyckas och skolan kan vara en trygg plattform där detta får ske. Så ställ tusen frågor, hjälp eleverna att få koll på läget, kombinera teori med övning och betona vikten av att våga misslyckas. Med frågor, intresse och engagemang kan vi få fler elever att bli initiativkraftiga och uppfinningsrika sociala entreprenörer som ser möjligheter där andra ser hinder.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Tillsammans kan vi förändra världen!

Boel Franzén Kabner
Gymnasielärare på YBC, Nacka