NATIONELLA MINORITETER I FOKUS

I tidigare blogginlägg har jag delat med mig av Gränbyskolans arbete med kub nummer 15; “Rätten till en nationalitet.” Ett av de teman vi arbetat med under läsåret inom ramen för detta arbete har handlat om nationella minoriteter. I det arbetet har vi sett till att skapa verkliga möten för eleverna med olika minoriteter som inspiration till det fortsatta arbetet, för att eleverna ska få information och kunna få möjlighet att ställa frågor – för att ge arbetet autencitet.

“Det är viktigt för eleverna att uppleva autentiska sammanhang eftersom det blir på riktigt. De får en bättre förståelse och vi ser att deras lust och nyfikenhet att lära ökar. Eleverna får också öva i att interagera och ställa fördjupande frågor.” – Cilla Peiró, rektor Gränbyskolan

Emilia Huczko, som arbetar som samhällsvägledare i Uppsala kommun kom till Gränbyskolan för att berätta om romernas historia och delade även med sig av sin egen till eleverna. Som förberedelse inför besöket fick eleverna information om romernas historia, genom olika projekt samt film och diskussioner. Eleverna uppskattade Emilias besök och tyckte att det som de lärt sig inför besöket nu kändes mer “verkligt”. Besöket inspirerade eleverna till ett projekt som kommer att kunna ses i Kungsträdgården 2021, då nästa kubutställning kommer att äga rum.

Nedan följer en intervju med Emilia.

Hej Emilia, kan du berätta vad du arbetar med?

Sedan år 2014 har jag jobbat i Uppsala kommun med utveckling för romsk inkludering för att bidra till att utvecklingsarbetet präglas av romsk delaktighet och egenmakt, principen om ickediskriminering samt kunskap och respekt för romers historia, språk och kultur. Mitt uppdrag är att utveckla modeller och strategier för att bryta romers utanförskap och arbeta för romsk delaktighet och inflytande. Jag jobbar som en länk mellan kommunen och målgruppen romer med kontinuitet med att bjuda in kommuntjänstemän för samtal med målgruppen, om samhällskunskap. 

Jag erbjuder också resursstöd till enskilda tjänstemän samt till olika förvaltningar, skolor och till socialtjänsten. I mitt uppdrag ingår det även att se till att kommunen ska verka för romers möjligheter och romers tillgång till sina rättigheter (det är viktigt att inte skuldbelägga minoriteten, att inte lägga problemet på individnivå). 

Jag finns för att hjälpa till att göra romer mer lyhörda och delaktiga i samhället. Genom mitt arbete får jag ta del av romers idéer, funderingar och frågor och sedan föra dem vidare. Det skapar nya möjligheter och förutsättningar. Jag känner mig glad och nöjd när enskilde har gått vidare i processen.

Kan du berätta om din bakgrund? 

Jag är stolt rom från Polen.  Jag kom till Sverige när jag var nio år. Jag är en stolt romsk fyrabarnsmamma som älskar att sjunga, spela musik, dansa, laga mat och umgås med nära och kära. Jag brinner för romska frågan och kämpar för romers mänskliga rättigheter. Mitt motto är att vara stark och aldrig ge upp oavsett vad!

 Varför är det viktigt för dig att komma ut till skolor och berätta? 

För att motverka fördomar rasism gentemot romer samt för att öka medvetenhet och kunskap bland ungdomar om diskriminering, antiziganism och om romska situationen, både historiskt och i nutiden. Skolan är viktig och det är där med dagens ungdomar som framtiden börjar och det är därför jag vill fortsätta med att på olika vis arbeta med att synliggöra arbetet för romsk inkludering samt att sprida kunskap om romer för att ta bort fördomar och stereotypa bilder som finns mot romer.

 Vad innebär det att Uppsala kommun är utvecklingskommun för romsk inkludering? Vad har det betytt/ betyder för ditt arbete? 

Arbetet med romsk inkludering knöts närmare kommunens övergripande arbete för att främja mänskliga rättigheter. Det är ett viktigt arbete där jag hade möjlighet att medverka i revideringen av kommunens handlingsplan för att främja MR, för att motverka rasism och diskriminering samt ta fram mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter. Det är ett långsiktigt arbete!

 Hur kom du i kontakt med Raoul Wallenberg Academys Kubprogram?

Genom dig (Emelie) och min arbetskollega Helene, samt genom att jag läste om det på Raoul Wallenberg Academys hemsida och tyckte att det var mycket intressant.

 Vad tycker du om Kubprogrammet?

Jag gillar programmet. Det är välplanerat och det är roligt att ungdomar som går ut åk 9 sommaren 2020 erbjuds feriejobb som MR-ambassadörer och visar Kuben på publik plats, berättar om mänskliga rättigheter och om nationella minoriteter med fokus på den romska minoriteten under tre veckor. Det är viktigt arbete med elever och eleverna får sedan möjlighet att berätta om arbetet på MR-dagarna som kommer att vara i Uppsala den 3 – 5 december 2020.

 Hur kan en skola och en kommun arbeta för att synliggöra nationella minoriteter och allas lika rättigheter (förutom genom Kuben?) 

Skolor kan bjuda in kommuntjänstemän/ samhällsvägledare med romskt språk och kulturkompetens för att föreläsa, sprida kunskap om den romska historien och vilka som är romer. Det är viktigt att elever känner till och lär sig om alla nationella minoriteter, samt viktigt att känna till regeringens tjugoåriga strategi för romsk inkludering, att den rom som år 2032 fyller tjugo år ska ha samma möjligheter i livet som en icke- rom. Regeringens strategi har sin utgångpunkt i mänskliga rättigheterna, med särskild betoning på icke-diskriminering som gäller alla.

I samband med samernas nationaldag den 6/2 fick vi på Gränbyskolan besök av Theresé Hällsten från samiska föreningen som berättade om samernas historia och delade även med sig av sin egen. Eleverna fick chans att ställa frågor. Besöket inspirerade eleverna till ett arbete som de genomfört i bildundervisningen där de skapat samekonst.

Dina och Jovan Rajs har även föreläst digitalt för eleverna i årskurs 9 om sina upplevelser under Andra Världskriget. På grund av covid-19 kunde de inte komma till skolan som de annars brukar, men vi kunde lösa en digital föreläsning där varje klass satt i varsitt klassrum och deltog. Efter en paus där eleverna fick förbereda frågor fick varje klass sedan möjlighet att ställa sina frågor till Dina och Jovan.

Dessa möten är så viktiga – att eleverna får ta del av berättelser från verkligheten och uppleva autentiska möten. När arbetet kan kopplas till verkligheten utanför skolans väggar, samt ses av fler än den undervisande läraren skapar det motivation och engagemang – det ger lust att lära. Det är viktigt att ta in världen i klassrummet och att ta ut klassrummet i världen – för att främja ett livslångt lärande.