Belgrad
När landet ockuperades av Tyskland fick Petrovgrads judar först lämna sina hem och flytta in i ett uppsamlingsläger. Då var Jovan knappt 8 år. Därefter förflyttades samtliga till Belgrad.
Ruma
Här föddes Dina Rajs år 1938. När kriget nådde landet i april år 1941 var Dina knappt 3 år gammal.
Novi Sad
Dinas familj lämnade staden Ruma efter att ha blivit varnade för att alla judar som blev kvar skulle dödas. Dinas pappa hade redan hamnat i tysk krigsfångenskap. Då kom de till Novi Sad, där Dinas moster Mila med sin man Endre bodde.
Zrenjanin
På Zmaj Jovinagatan 36 i Petrovgrad bodde Jovan Rajs med sin familj före andra världskriget. Jovan föddes år 1933.
Senta
Jovan bodde hos sin mammas syster Juci och hennes man Braca i nästan ett år tills de inte vågade på grund av risken och förbudet för serber att gömma judar. I oktober 1942 tog därför tant Irmas dotter Anci och hennes man Miki emot Jovan i staden Senta som verkade tryggare för judar.
Szeged
Sonen till Jovans mormors yngsta dotter tog honom med tåg från Senta till ungerska staden Szeged, där
fick han stanna hos dem och gå i stadens judiska grundskola.
År 1944 togs Szegeds judar
till
stadens nyinrättade ghetto och därefter skickades de till ett transitläger utanför Wien, för att
därefter skickas vidare till slavarbete i ett tegelbruk i österrikiska Haag.
Budapest
Efter att ha blivit kvar hos sin moster Mila när Dinas mamma och farföräldrar åkte till Budapest för
att undersöka om det skulle vara en bättre plats för familjen att gömma sig i, lämnade Dina staden
Novi Sad.
I Budapest hyrde Dinas mamma ett slitet möblerat rum, hennes farföräldrar bodde i ett liknande i
närheten. Här levde de under falska identitetshandlingar fram till januari 1945 då de befriades av
sovjetiska Röda armén.
Theresienstadt
8 maj 1945 befriades Jovan slutligen i lägret Theresienstadt. Tolv år gammal återvände han till staden Senta och han var den enda i sin familj som överlevde kriget.
Bergen-Belsen
I koncentrationslägret Bergen-Belsen fick Jovan sedan övervintra, och här användes lägerfångarna som levande sköldar.
